Jag och Ewa kom fram till att vi måste ha en stilla Swallowtail knit-a-long, vi hade visst samma mönster i åtanke när vi köpte garnet!
Härom natten nystade jag garn med ett leende på läpparna. Av farmor har jag ärvt garnvindor och här behövdes verkligen den stora varianten. Det var en särdeles vacker syn man möttes av när man gick uppför trappan. (And yes, I speak nerd.)
Äkta garnglädje.
Äkta spetsglädje.
Nu sitter jag i solen och grubblar över val av stickstorlek. Den blir lite gles, om än minimalt för mycket gles. Stå kvar vid 4 mm eller riva upp och sticka om mönstret på 3,5 mm? Kanske att jag stickar kroppen på 3,5 och sen går upp till 4 mm för spetsbården? Eller ska jag sticka hela sjalen på 4 mm? Vad räcker garnet till? Jättesvåra beslut-bäst att konsultera Ravelry.
Färgen är fantastisk, en varm knallrosa nyans, precis en sådan som jag letat efter. Faktum är att jag obsessat över precis den här färgen sedan jag såg den på en snygg filt på stamställets uteservering! Nörden i mig vill dessutom uppmärksamma er på att färgen matchar mina knitprostickor! Tjusigt!
Mönstret verkar roligt och enkelt, jag älskar diagramstickning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar