Tio budorden. (igen!)

1) Använd garn från skattkistan.

2) Använd garn från skattkistan.

3) Använd garn från skattkistan.

4) Använd garn från skattkistan.

5) Använd garn från skattkistan.

6) Använd garn från skattkistan.

7) Använd garn från skattkistan.

8) Använd garn från skattkistan.

9) Använd garn från skattkistan.

10) Använd garn från skattkistan.



Ja, ni fattar. Gott nytt år!

Mitt mellan ljus och mörker

Här hemma i byn dricks det kaffe, äts praliner och lagas älgstek till julbordet. 

Jag hasar mest runt i tjocksockar och gullar med katten och planerar att göra så i en hel veckas tid. 

 GOD JUL TILL ER ALLA!

Barnmössor i två-färgsstickning

Mössorna min son hade förra vintern hade blivit på tok för små, så jag behövde sticka nya. 

Jag ville gärna göra något i Drops merino och med minst två färger, då jag hade mycket garn kvar från ett Dropsprojekt från förra året. 

Jag hade testat ett Ravelrymönster tidigare då en bekant fick barn och det var lättstickat och blev fint, så jag använde det igen. 

Första mössan gjorde jag enligt mönstret men den blev för tok för stor, så jag fick göra en till som var en rapport mindre. Nåja, det skadar väl inte med en extra mössa som han kan ha när han blir lite större.

Nu är det jul igen

Ett år senare är de äntligen klara. Det blev lite mycket med flytt och renovering förra året, så kulorna fick vänta helt enkelt. Som vanligt när man skjuter upp något så tog det inte speciellt lång tid att fixa hängen, fylla dem och fästa trådar. Nu är jag sugen på att göra fler..

Ljus i novembermörkret

Echo flower, den här vintersjalen som får hjärtat att slå några extraslag av ren och skär lycka.

Jag har stickat på den här några dagar under hösten och varje maska är en njutning från start till mål. Jag vill genast sticka en till- så kär är jag i det här mönstret och stickar man i Malabrigo worsted, ja då är det liksom ännu bättre.

Ren kärlek.

Estniska stjärnmönstret i basen.

Nupparna! Spetsen! Symmetrin!

Mönster: Echo flower shawl av Jenny Johnson Johnen

Garn: 2 nystan vit Malabrigo worsted, inköpt på All you knit is love i Barcelona

Stickor: 6 mm, 100 cm rundsticka från knitpro.

Jag har stickat 5 rapporter utöver setup chart, nuppar på 5 maskor och sedan följt mönstret hela vägen till och med avmaskningen. Av de 2 nystan jag hade (som jag visste borde räcka) fick jag över två små nystan men jag var aldrig riktigt orolig att det inte skulle räcka.

Jag skulle inte vara förvånad om jag i helgen får ett il att börja sticka en i två rödrosa/rostmelerade worstednystan som ligger och väntar på mig i stashen. Inte alls...

Bokslut

Mitt facit för de här årets Socktoberfest blev väl knappt godkänt under omständigheterna, 2 av 6 sockar blev klara. Bättre än inga iaf.

Raggi- det enda paret som fastnat på bild.

1) Gråvitrosa sockar i Raggi på 4,5 mm. Jag stickade först en socka med resår hela vägen ner till där tån ska börja och maskade av men gillade inte hur det såg ut på foten så jag rev upp den hela vägen till skaftet. Resårskaft, slät fot och vanlig hällapp med rund tå som avslutning, min standardsocka i Raggi. Man behöver inte ändra det som redan funkar.

2) Turkosa sockar i Fabel på 2,5 mm. Resårskaft, hällapp, slät fot och rund tå. Jag stickar skaftet i 2x2 ribb på 60 eller 64 maskor och foten på 56 maskor, det passar de flesta.
De här ska kanske bli en julklapp. Jag älskar Fabelgarnet, drygt, billigt och trevligt att sticka med.

3) Gröna barnsockar i Fabel. Här testar jag en "ny" häl och avmaskning som jag lärt mig av min systers svärmor och som verkar härstamma från en liten by i Arvidsjaurs kommun. Jag har inte hittat någon referens på hela internet som stämmer in på denna teknik, den är enligt uppgift dryga 100 år gammal och hon har lärt sig den efter sin mormor. Den passar väldigt fint på en barnfot och ger en fin passform, jag får återkomma med en utförlig instruktion. Jag har gjort båda hälarna så nu är det nerförsbacke och en barnsocka tar ju egentligen inte så länge att slutföra..

4) Röda flätsockar. Jag har fortfarande inte hittat igen mönstret där jag skrivit ner mina anteckningar så här gav jag upp, det finns andra stickningar att lägga sin tid på...Tids nog.

5) De här små barnsockarna. Här hade jag ju slut garn men trodde också att jag hade ett nystan grå Fabel att komplettera med men det verkar ha blivit kvar i Öjebyn efter semestern. Jag springer inte och köper ett nytt nystan bara för att göra klart, nån måtta får det vara. De får följa med hem på jullov.

6) Randiga sockar i Regia -Kaffe Fasset. Garnet har ju fortfarande utgått ur sortimentet och trots att jag funderat på alternativt garn och färg så har jag inte kommit nå längre.

Förra helgen tog jag en paus i sockstickandet och besökte Syfestivalen, vilken pysselfest det är! Visserligen blir det lite av en overload när en hel hop kvinnor nästan ska slåss om garnnystan och vissa personers irrationella och hysteriska köpbeteende kan skrämma mig lite men det är trevligt att gå runt och se hantverksglädjen och jag tycker mässan blir bättre och bättre för varje år. Jag kom hem med ett gör-det-själv-kit med tennarmband från Gällivare Textil (åh, dialekten slungade hem mig till fjället på 1 sekund!) och två nystan favoritgarn, reanystan från Nysta, 60 pix fick jag betala totalt. Debbie Blissgarn går alltid åt på nåt sätt. 

Med Socktoberfest i backspegeln petar jag lite i mina andra UFOn i garnkorgen.

*Den röda koftan som är min ständiga följeslagare. Den ska ju bli klar nån gång, jag är bara så sjukt less. Stickning ska vara kul.

*Två Echoflowers finns här på teakbordet framför mig, också de lite på sluttampen.

*Ett par gröna Falling Leaves som ska få inviga våren så här slöstickar jag en rapport här och där. Garnet är ett grönt Zaragarn som är magiskt snyggt och magiskt att sticka med så jag kunde inte låta bli att lägga upp.

*En rosa Ishbel som inte fått sin spetskant än.

November och december kanske ska ägnas åt att göra klart saker så att det nya året startas helt fresh. Hm.. undrar vad jag ska göra under 2014, jag har ju en hel del snyggt garn som väntar på mig. Jag vill göra ett par färgglada vantar i Fair Isle och en Beatniktröja och... och... och...

Eh, man kan ju alltid drömma...

Ibland faller plötsligt alla bitar på plats.

En kopp kaffe eller två.

Ett nystan tjock grå Incaull.

En nål.

Ett vävt sameband från farmors stash.

En liten kattpälsborste.

Det bidde till sist ett luddigt Ipadfodral.

"Luleå Hockey tar nog SM-guld nu"

På tal om sockar. Den yngste systersonen är förtjust i färger och vad passar då bättre än att be moster om ett par egendesignade tjocksockar? Vi promenerade bort till Tallbodan i Hortlax där pojken frös i sin rörelse och stirrade storögt på en uppstickad halsduk. Han insåg där och då att det var ett par Luleå Hockeysockar han mest av allt ville ha! Jag frågade snällt om lov att fota halsduken för att kunna kopiera ränderna exakt och det fick jag. Sedan valde vi tillsammans ut passande garn till hans nya tjocksockar och gick nöjda hemåt och gjorde upp mönster för sockpar nummer 2, som var den egentliga planen. 

Han konstaterade muntert att hans nya magiska sockar nog skulle hjälpa Luleå Hockey ta SM-guld den här säsongen, därav citatet i rubriken.

 Det gula är det inte så blekt i färgen som bilden visar.

Fördelen med små sockar, det går inte mkt garn till två par.

Han var väldigt specifik med hur mönstret skulle se ut på sockpar nummer 2 och jag antecknade flitigt på en lapp. Killen med stenkoll. 

Skaft 14 centimeter långt, (60 maskor brett 2x2 ribb, storlek 32).

Svart resår i 8 varv

Rött 4 varv

Orange 4 varv 

Svart häl (Afterthought heel)

Rött 4 varv

Orange 4 varv

Svart tå

  

Kan ni föresten haja att min syster bor 200 meter från en garnbutik och inte har en tanke på att lära sig sticka ordentligt? Nåja, det kanske räcker med ett garnmonster i familjen...   

 Mustaschkatten Mitzi approves this message.

Jag sjunger den stickade disktrasans lov

I somras åkte jag och vännen på en improviserad roadtrip till Boden och den fantastiska Storforsen ovanför Älvsbyn. Vi hann också fika på Rävastens café på vägen mellan Boden och Älvsbyn. Magi!
Jag fick lov att besöka Bodens två garnbutiker längs vägen och kom hem med två reanystan lin och ett reanystan grå bomullsmix. Lingarnet kommer från Mark & Kattens.

Ljusgråbeige och ljunglila. Kameran ljuger lite.

Café Rävasten. Ett magiskt litet café som dök upp när 

vi var som mest desperata efter gott kaffe. 

Statoil i Boden har lite att jobba på.

Vi fick sitta kvar länge ute i trädgården efter stängning.

Vad som slår mig varje gång jag traskar in i en garnaffär i Norrbotten är att det till stor del handlar om bruksgarn i sortimentet. Här uppe stickar man rejäla grejer i rejäla garner, lovikkavantar, tjocksockar, bomull och akryl i mängder som passar små bebisar - till skillnad mot andra butiker jag varit in i, i andra delar av Sverige och världen. Jag som gillar att sticka sockar kan botanisera bland sockgarn i evigheter och det kan man verkligen hitta här uppe.

Väl hemma igen och med avsikten att sticka disktrasor satte jag igång. Jag gillar ecotänket bakom stickade disktrasor och jag gillar att kunna testa enkla strukturmönster på en liten yta och ändå kunna använda resultatet till något.

Garn: Schoeller & Stahls Pantino, 60 % bomull och 40% polyacryl. 90 meter/50gr nystan.
Jag hade ingen aning om vad akrylinnehållet skulle göra med den färdiga trasan när den skulle användas eller tvättas men för 10 reakronor var det värt ett litet test. Jag gillar dock inte att sticka med bomull...
Färgen är favoriten mörkgrå, både praktisk och snygg.
Mönstret till disktrasan Boxy Dishcloth.finns här och är ett enkelt men snyggt mönster.
Stickor: 4 mm. Jag insåg att jag hade glömt mina 4 mm bambustickor där hemma i storstan så jag raidade mammas gamla stickkorg och hittade ett par passande stickor i METALL men det fick ju gå ändå.

Med det garn som blev över på nystanet stickade jag en smal disktrasa med ett vackert stjärnmönster från en urgammal sticktidning. Mönstret återfinns också lite här och där i modernare mönsterupplagor.
Jag stickade 3 räta varv och 3 räta kantmaskor för att få en ram runt konstverket.

Efter några veckors användning och tvätt kan jag konstatera att det här med att sticka egna disktrasor var en hit. En enkel quick fix med stort användningsområde. Trots att jag var skeptisk till akrylinnehållet i garnet har det visat sig vara alldeles utmärkt, ingen tillstymmelse till att surna eller tappa formen.
Jag tror också att jag gillar den mindre varianten bättre, räcker alldeles utmärkt för mina köksbehov.

Återstår nu att se hur jag gillar att sticka i lingarn, sist jag provade var jag inte imponerad men om resultatet är bra så kan jag leva med att sticka sådana här små projekt iaf.

Socktoberfest

En kväll här i veckan medan det fortfarande var september i kalendern satt jag och funderade på vad jag skulle ägna mig åt under årets Socktoberfest. Kanske ett par flätsockar? Kanske ett par släta sockar?

Hur som helst undrade jag mest över vars alla mina 2,5 mms stickor hade tagit vägen, jag har ju en hel drös i både bambu och i älskade knitpro. Jag började sedan gräva efter lite garninspiration och hittade det här:

En hög påbörjade sockskaft som låg och lurade i en korg. När jag egentligen är för trött för att sticka så lägger jag i princip alltid upp för ett par nya sockar. Sockskaft är ganska foolproof. 

1) Hallonröda flätsockar i Lorna's Lace. Jag tror jag snodde mittflätan från ett mönster som heter Naive Socks. Magiskt garn med mycket stuns. Jag har nog bara stickat ett skaft än så länge, undrar varför jag la ner det här projektet egentligen? Och var har jag skrivit ner mönstret?

2) Gröna spräckliga barnsockar i Fabel med annorlunda häl och enkel 2x2 ribb på skaftet. De här är nog snart 3 år gamla. Kanske dags att göra klart dem nu?

3) Blålilagrå randiga barnsockar med enkel 2x2 ribb på skaftet i garn som påminner om Fabel.Undrar om jag har mer av garnet?

4) Turkosrandiga sockar med 2x2 ribb som har fått nya matchande hälar. Inga konstigheter.

5) Randiga clownskaft i 2x2 ribb i Kaffe Fassetts 6-trådiga garn för Regia. Tyvärr är garnet så gammalt att jag glömde bort att det 6-trådiga har utgått ur sortimentet så där har jag liksom fastnat. Eftersom jag gärna stickar hela paret med likadant garn så köper jag gärna ett nystan av dig om du har ett kvarglömt nystan någonstans i stashen. Ett halvt nystan skulle nog också räcka för att få dem klara.

6) Ett par klassiska tjocksockar i Raggi med 2x2 ribb som kommer att värma tassarna fint i vinter. Färgerna är precis som jag vill ha dem, grått, vitt och ljusrosa. Mina skaft är 40 maskor och foten 36 maskor med 4,5 mm stickor.

Ähum. Som ni ser så har jag redan fått klart för mig vad jag ska göra under oktober; 

STICKA KLART SOCKAR.

#nofilter

Livet är inte instagramperfekt och det är sannerligen inte min stickning heller. Jag hoppas att det speglas i den här stickbloggen.

I ett försök att ta tag i gamla UFOn i korgen så stickade jag i veckan vidare på ett par enkla tjocksockar, alldeles lagom när man är trött. Båda skaften och en hällapp var redan klara så jag tog tag i den andra hällappen och hann några varv innan jag stupade i säng. Enkelt och bra för en trött hjärna.

Idag insåg jag att jag kanske inte ska sticka medan jag har en smärre helvetesvecka på jobbet.
Den högra sockan på bilden var redan klar. Sen hände något med den vänstra.

Finn ett fel, som man säger. Gör om, gör rätt. Och allt sånt där...
Bara att repa upp.

Marknadssockar

Kinesiska sockar...

med fin passform...

och snygg hälavmaskning!

För några år sedan köpte jag ett garn med kinesisk etikett på Öjebyns kyrkmarknad utan att egentligen veta mer än om det än att det var fint och gjort av ull. Försäljaren visste inte heller mycket om det men hade några fina uppstickade sockar i olika färgställningar så jag slog till, det kostade kanske 40 kronor eller något sånt. Jag kan inte kinesiska och visste inte hur många meter det var på nystanet men hade en idé om att jag skulle para ihop det med ett svart stashgarn från Österrike för att få randiga sockar så att garnet verkligen skulle räcka. Genom åren har jag sneglat på garnet, pratat med det och ändå inte stickat upp det. The timing wasn't right. Och sen när det var dags där mitt under renoveringen och jag faktiskt var tvungen att knit to stay sane, kunde jag inte hitta det där svarta garnet som jag skulle para ihop det med så det fick bli en kompromiss med ett brunt merinogarn (också det från EM-resan) till en istickad häl som Socktoberfestprojekt.

Jag stickade sockarna parallellt så att jag skulle ha koll på hur mycket garn jag hade att leka med, jag stickar iofs alla sockar parallellt...mindre tråkigt än att behöva "börja om" på socka nummer 2...

Tårna och hälen är avslutade med en ovanligt lyckad Kitchener's stitch med instruktion från Nancy Bushs bok Knitting vintage socks, (för jag lyckas visst aldrig lära mig momenten så att det sitter i fingrarna.)

  

Mönstret är ganska improviserat och klassiskt på 2,5 mm stickor: 

Skaftet har 56 maskor med 2x2 ribb i typ 50 varv och fortsatt ribb ner på foten för en bra passform. Hälen är stickad på 28 maskor och avmaskad 4 maskor varannat varv. Jag gillar den prydliga och tydliga linjen som det bruna garnet ger vid avmaskningarna. Passformen är perfekt för mina små trollfötter och det är garn från stashen- yey!  

Det var lite bökigt att fota sina egna tassar, det enda som verkade fungera som fond var att lägga mig på rygg i soffan med fötterna uppe på väggen och med hjälp av ett stort antal jobbiga situps och en kass mobilkamera tog jag bilder tills magen och nacken krampade olidligt mycket. Det är tur att jag bor högst upp utan insyn. Ni fattar. Inte helt värdigt men vad gör man inte för konsten?

Love is in the air

♥  Malabrigo Lace, # Pearl 36  ♥ 

♥  Echo flower shawl  ♥ 

Jag har min käraste väns bröllop inskrivet i kalendern och behöver ingen mer anledning än så för att starta en ny sjal! Så fort jag berättade för min mor, som är av den gamla skolan, att jag skulle få närvara på vännens vackra kyrkobröllop kom förmaningen om att jag minsann behövde något att täcka axlarna med under vigselakten. Jag hade redan planerat för det så i min stash väntade därför två nystan av nyinköpt Malabrigo lace i en svag grålila lavenderton - en otroligt tjusig färg! (Och passande till min lila tärnklänning.)

Egentligen har jag en gnutta motvilja till Malabrigo lace och det är enbart för att det inte tål någon hantering innan man ser en antydan till att garnet vill filta sig men det är ju trots det, ett helt fantastiskt garn! Jag får riktigt skärpa mig för att inte dregla på garnet! 

Jag hade i minnet att Malabrigo fanns i den här färgställningen och köpte två nystan från trevliga Garnkorgen för att ha lite spelrum när jag skulle bestämma mönster, jag kan absolut inte klaga på priset, 470 yards för 99 kronor. Möjlighet till en vacker spetssjal för en hundring, sånt gillar jag!

Efter mycket funderade bestämde jag mig för att sticka ännu en Echo flower shawl.

Jag startade setup chart på 3 mm för jag ville ha en tät början på sjalen, allt annat såg floppy och ögligt ut med det här tunna garnet. Så små nålar höll på att bli mina fingrars död! Sedan knakade jag ut fingerlederna och ökade till 3,5 mm på första omgången av flower chart för att få en snygg övergång till slutliga 4 mm. 

Min research på Ravelry säger att 13 rapporter av flower chart borde bli en bra storlek, hellre lite större än lite för liten. Med två nystan behöver jag verkligen inte vara orolig över att garnet inte räcker. 

Jag kan dessutom se framför mig att jag bär en randig sjal i mörkgrå och lila Malabrigo lace av det som blir över...Det är inte kattskit med Malabrigo som restgarn! Mmm... randigt.

Mmm... Malabrigo. 

Lurvenpajsaren i akryl

I veckan har jag funderat lite över familjens användande av vintermössa genom åren. Pappans skottarmössor, mammans fåfänga vägran att bära mössa för att det förstör frisyren, min egen kalufs som fungerar som en alldeles särskild ryssmössa och så storasysterns... och ungefär här kom skammen. 

SKAMMEN. 

I vintras fångade jag också SKAMMEN på bild under en biltur. Med en stor portion avsmak fångade jag upp tingesten och tittade frågande på min syster. Akryl? Hon tittade snabbt på det jag höll upp och skrattade generat: Ja, den är inte så snygg numera! Jag hade fortfarande svårt att riktigt ta in vad jag hade där i nyporna och upprepade frågan. 

-AKRYL?! ...Men för i h-vete...! 

-Ja (skratt), och den är inte så varm heller! 

-Nä konstigt syrran...du har ju köpt en mössa i 100 % AKRYL!!

En mössa värdig en lurvenpajsare.

Kolla in akrylluddet, previously known as flätor. 

Jag fick medhåll av två yngre pojkar i baksätet som samstämmigt menade att deras mamma minsann inte kunde gå runt som en lurvenpajsare (och ja, jag kan ha haft ett visst inflytande över deras tycke och materialsmak genom åren) och där och då tummade vi hårt på att jag skulle sticka syster/mamma en liknande mössa och att de skulle "ta hand om" akrylmössan och sedan lade sig friden återigen i bilen. 

Den svarta mössan som jag stickade i ULL fastnade nog aldrig på bild men som vanligt använde jag 1,5 nystan av svart Garnstudios Eskimo med 8 mm strumpstickor och följde mönstret till punkt och pricka. Unoriginal hat är ett perfekt projekt som man gör klart på några få timmar i soffhörnet, en riktigt quickfix.

Alla är nöjda och glada och akrylmössan lever nu lycklig i resten av sina dagar på en "farm up north", som vi säger.

Nein nein!

Minns ni det här inlägget? Jag minns det med en smula obehag måste jag erkänna. Efter att jag skrev det där så hade jag och pappan en liten (läs hetsig) diskussion om vad som är lämpliga huvudbonader och han håller envist fast vid att det inte är något fel på den där mössan med den citrongula tofsen. Han bär den fortfarande med stolthet under vintern när han är ute på gården, jag vet detta för jag har nämligen vittnen som svär på att de har sett MÖSSAN ändå från storvägen. Skottarmössan 3.0 föll därför ner några snäpp på min priolista.

Till för två veckor sedan.
På senare tid har pappan blivit funktionär i barnbarnets gokartsatsning och barnbarnets mamma spärrade nyligen förskräckt upp sina gröna ögon och berättade för mig att den omtalade MÖSSAN nu hade smitit utanför TOMTGRÄNSEN!
Skottarmössan 2.0 kunde skådas på gokartbanan. De behövde ingen varningsflagga i pappans hörn av banan, om vi säger så.

Låt mig fräscha upp ert minne med en rätt återgiven färgbild:

Se. Vi kallar den faktiskt bara för MÖSSAN numera.

Jag skulle aldrig kunna återge det förfärade uttrycket i min systers ögon när hon berättade om när MÖSSAN kom gående mot henne vid samlingsplatsen, en kylig lördagmorgon i maj. Jag kan heller inte återge historien om när hon med iver letade genom alla skrymseln i närheten efter en mer diskret mössa att räcka över till pappan, utan att lyckas.

Eller desperationen i rösten när hon utbrast:

DU MÅSTE JU STICKA HONOM EN NY MÖSSA! 

Men jag kan iaf säga att det var så pass illa att jag nu raskt har skrapat ihop både garn från stashen, mönster och en tydlig instruktion i dubbelstickning för att sätta igång med Skottarmössan 3.0.

Sen ska MÖSSAN försvinna spårlöst från gården, det har jag lovat storasyster.

Stickrapport

Jaa, jag stickar faktiskt! Jag stjäl lite av dagens få soltimmar på balkongen och gör klart basen till min nyaste Ishbel. När man inte orkar tänka är det här ett bra mönster för sticklusten väcks och man kan raskt få ihop en början på en fin sjal som gör att man blir sugen på att sticka mer.
Färgen påminner om barndomens Hubbabubba och garnet är en absolut fröjd att sticka med, mjukt med precis lagom fjong, om ni fattar vad jag menar. Jag kommer att sticka med det här garnet igen, for sure!

Detaljer:
Garn: Cascade Heritage Sock, 75 % merino och 25% nylon (som inte märks).
Färg 5613, 400 meter.
Jag köpte garnet på Llanàrium i Barcelona förra sommaren och det ångrar jag inte!
Mönster: Ishbel i favoritstorleken med liten bas på 173 maskor och stor spetsdel med rapporterna ABABACDE. Spetsen är ju hela grejen med sjalen och den här kan man ju enkelt justera genom att lägga på fler rapporter efter hur mkt garn man har hemma.
Stickor: 4 mm knit pro. Kanske att jag går upp till 4,5 på spetsdelen, jag får se hur glest det blir.

Nä, nu kom åskan så jag stickar väl vidare, tänk så tur. Ingen idé att putsa fönsterna när det regnar...

Men berätta det inte för Edith.

Strax innan hon rapade mig i ansiktet.

Minns ni den här donnan? Edith har ju bott uppe i Norrbotten senaste 2 åren och övervakat att mina föräldrar har skött sig ordentligt. Under några veckor i april kom hon ner till mig igen och ja, vi kan väl säga att hon kollade så att jag skötte mig också. När hon inte låg ovanpå mig så låg hon på tangentbordet och låg hon inte där så agerade hon arbetsledare till polackerna i ställningen utanför fönstret. Mest ägnade hon sig dock åt att släppa vinterpäls lite här och där i hushållet, till min stora förtret. I needed to take action.

Eftersom jag tidigare hade noterat att hon älskar att ligga i soffan och helst söker upp en filt eller något annat mjukt (som alla andra katter) förstod jag att jag måste sticka (och tova) en större rund dyna till henne som agerar hårsamlare, efter det här mönstret: Tittidynan. Eftersom mönstret baseras på 7ans tabell så stickade jag med 49 maskor i stället för 42. Jag ville att Edith skulle kunna sträcka ut sig på dynan utan att nudda soffan och tog i ändå från tårna med maskantalet.

Jag rotade lite i min garnlåda efter nån slags grå ull (för ja, ibland är hon gullig och förtjänar det bästa) och hittade tretrådig svensk helull som jag köpt på någon Överkalixmarknad en gång i tiden.
Fram åkte också förra sommarens bästa loppisfynd- NEW WOOL WINDER, 30 kronor! Jag hittade den på en loppis i Västerbottens inland och fick hindra mig själv från att skrika rakt ut när jag såg prislappen. 30 kronor! I originalkartong! Helt oanvänd!

Man måste bara älska den, titta vad snygga nystanen blir! Jag la ihop två trådar till en för att få en lämplig tjocklek och för att inte behöva sticka i en evighet på smala stickor, om jag ska vara ärlig.

Ibland är katta dock inte så gullig. Det här tog mig en evighet att reda ut.

På god väg, så småningom kommer jag nog runt och kan sy ihop.

Jag har skrapat i minnet efter hur man räknar med Pi, (3,14 alltså) omkrets och sånt där och konstaterat att den här dynan kommer att bli 70 cm i diameter, otovad. Den blir ganska tjock och fluffig med 2 trådar på 6 mm stickor så det är frågan om det ens behövs en tovning i slutändan...
Jag funderade lite (i övermod) på att också sticka 4 stycken sittdynor till balkongen men la ner den idén ganska snabbt och köpte istället runda, äkta fårskinn på Rusta till människorna. Ni ser dem på trasselbilden. Ibland får man bara ge sig.

Det bästa är att det är garn från stashen! Och att Edith redan älskar den! Den kommer att agera katthårssamlare utan att hon ens fattar att det händer. Hu-rrrrrrrrrra!

W W K I P D

Igår var det World wide knit in public day och jag stickade (som sig bör) om än det inte skedde just in public. Jag var ju nämligen inbjuden till kungligt bröllop och hade fullt upp med att skrida runt här hemma. Jag satt bänkad med näsdukarna i högsta hugg framför min TV och skrålade och applåderade om vartannat. Så fint det var! Jag älskar kungabröllop!

Helvit Malabrigo chunky. Inga konstigheter.

Jag fortsätter sticka på en exakt likadan Echo flower shawl som tidigare. Man kan ju kanske tycka att jag borde ha gjort klart den här i vintras för länge sedan  men jag stickade lite galet en kväll när alla dörrarna i huvudet egentligen var stängda och sen fick lilla Echo flower ligga och skämmas i ett hörn. Med den här bilden som morot så ska jag väl lyckas bli klar lagom till att semesterprojekten ska planeras...eller jul.

Hälften done. Hälften to go.

Ibland är det enklaste det bästa.

En kopp kaffe.

En balkong pyntad med Mårbackapelargoner och murgröna.

En sjalstickning i en färg som matchar blommorna.

1 juni.

Var glad min själ åt vad du har,

nu har du hundra sommardar,

och detta är den första.

När solens lopp sin ände tar,

då har du nittionio kvar,
och någon blir den största.

Ge noga akt på var du står,

imorgon är med ens igår,

det går så fort att vandra.

Lägg märke till att vad du får,

är hundra sommardar per år,

imorgon är den andra.

Rigor mortis.

Ja, Sara hann ju klart den där Echo flower shawl i Malabrigo som legat här och frontat sedan sist och så gick det visst några veckor till utan någon som helst aktivitet på bloggen.

Jag? Jag har inte gjort ett skit sedan sist, kanske nypt lite förstrött i ett garnnystan nu och då och det är ju direkt skamligt att sticklivet ska behöva hamna på en sådan låg nivå.
Som vanligt den här tiden på året är det bara all work, no play för min del men imorgon börjar officiellt sommaren och då tänkte jag göra en liten bloggcomeback (som håller i sig). Igår var första gången på evigheter som jag släntrade hem från jobbet med garnnystan i tankarna och inte uttryck som Private placement och Power of Attorney och då insåg jag att NU!, nu var tiden inne för garn igen.

Barasåattnivet.

Malabrigo för f-n

Här ska det äntligen stickas, och det blir inte vad som helst. Echo Flower sjal i Malabrigo Pink Frost = ren lycka!!
Knit night med Jenny så jag har personlig coach också, pepp pepp. Lite vin på det här också (ska kanske lägga upp först hmm).

Problembarnets comeback

 Ful bild på en fin mössa.

Passande avmaskning.

Någon gång före jul la jag upp för en Lina hat med ett syrenlila Debblie Blissgarn som länge varit ett problembarn i stashen, tror jag kan ha köpt det på Nysta någon gång under 2008-2009. Jag har provat att matcha alla möjliga mönster med det här garnet och det är inget projekt som har blivit bra så jag har gång på gång genom åren svurit, rivit upp och börjat om med något nytt, till ingen nytta. Det här garnet ville bli en Lina hat. Jag vet att jag till och med har sagt till Sara "att det här jävla garnet kommer inte att ge sig förrän jag lägger upp en Lina!" Och jag hade rätt, garnet blev till slut en helt fantastiskt fin Lina och lugnet har återigen lagt sig i garnkorgen.

Mönster: 120 maskor, alltså 12 rapporter. Jag älskar effekten som vridna maskor ger i det här garnet.

Den här mössan tenderar att stickas lite lång enligt Ravelry så jag stickade 4 rapporter med nio varv mellan flätvridningarna innan jag gjorde en lite annorlunda avmaskning än vad mönstret anger. Jag kan inte ens läsa mina egna anteckningar så det får jag nog återkomma till... 

Garn: Debbie Bliss Rialto (105 m), max 1,5 nystan. Ett favoritgarn!

Stickor: 4,5 mm

I FEEL LIKE SINGING!

På tredje dejten händer det!

En grå skönhet

Wraps!

I höstas köpte jag mig en ny vinterjacka och chockade nog alla i min omgivning när jag valde en modell i smutsigt mörkrosa istället för en klassisk svart. (Ni kan stänga munnen nu.)
Med en ny jacka på hallkroken så måste man ju få en mössa som passar till.

Får jag presentera: Waffle hat

Garnet är 2 nystan mörkgrå Debbie Bliss Rialto Aran som legat i gömmorna i evigheter utan att riktigt klickat med något mönster. Lite som att ha otur i dejtingvärlden kan jag tänka mig.
Min och mössans första dejt började bra, lite försiktigt och nyfiket. Andra dejten blev jag tveksam, var det här rätt, hur skulle det gå, och så vidare... Jag bestämde mig för att ge mössan en chans och bestämde mig för att på den tredje dejten skulle det ske. Det skulle bli rätt den här gången. Det fanns hopp om en framtid.

Och det blev ju så bra! Mössan är perfekt! Tjock och mysigt garn ihop med ett jättefint mönster!
Jag valde att sticka den på 4,5 mm rundsticka och la upp 104 maskor. Rapporten är 8 maskor och jag ville ha en mössa som kunde rymma allt mitt lockiga hår. En normalhövdad person klarar sig nog fint med 96 maskor för den stretchar bra och mönstret blir ännu tydligare när mössan sitter tight på huvudet. Jag stickade 6 rapporter innan jag började avmaskningen och gick över till strumpstickor. Det innefattar en rolig teknik med wraps, det tog mig som sagt tre ganska korta dejter i soffan att få den klar.

Med det här garnet blir det ju väldigt definerade maskor och jag tror att jag gärna skulle vilja prova att göra en variant i ett lite fluffigare garn, kanske Rowans Kid Classic eller dubbla trådar Drops Alpaca.

Bäst att kolla vad som finns i stashen!

Revanschen

Revanschen.

I höstas var jag tvungen att i all hast åka till Tallinn i Estland över en dag. Jag räknade ut att jag skulle ha några timmar mellan mötet och flighten tillbaka så jag satt uppe länge natten innan och googlade på garnaffärer och sånt som skulle vara värt att se.
Och tro det eller ej, jag hittade garn! (Ganska mycket garn på väldigt kort tid måste jag tyvärr medge!) Och jag hittade roliga stickböcker i bokhandeln! Och ett medeltida torg! Och god mat! Och gott kaffe! Jag älskar Tallinn!

Det här är min version, den som till slut blev en hel -och helt fantastisk- Swallowtail.

Garn: 3 nystan Rowan felted tweed, i typ grönturkos, färgen heter Watery. På många bilder ser den mer blåturkos ut. Jag betalade alltså motsvarade 45 kronor per nystan på Lõngapood, Pärnu mnt 46, det tycker jag var en bra kurs på Rowan felted tweed. Fin butik med fint garn. Jag gillar ju spets och kraftigare garn.
Stickor: 4 mm till bas och 4,5 mm till spetsen.

Sjal: Jag skrev ju här att jag verkligen inte kan med di dära budding lace repeats så denna bas är precis som basen i Ishbel, jag gillar den bättre så.

Alltså, (R) 2r, omslag, sticka fram till mittmaskan, omslag,1r, omsl, sticka till sista 2 maskorna, omslag, 2r 

(A) 2a, sticka aviga till sista två maskorna, 2r
Repetera till 247 m (123+1(mittmaska)+123) =  motsvarar den större storleken, 19 budding lace repeats
Byt till 4,5 mm needles och fortsätt med Lily of the valley border.

Öka sedan 8 maskor mellan LOV och Edge chart för att mönstret ska gå jämnt upp i den större storleken.
Jag stickade ökningen på samma sätt som i basen.(255 sts)
Här glömde jag ju då att jag hade gjort research på Ravelry för att kunna göra sjalen större så jag fick backa lite drygt 2000 maskor för jag ignorerade den där gnagande känslan inuti om att det var något som inte stämde. Till slut hittade jag min egen anteckning och konstaterade att Ich bin ein Idiot.

Ja, ni ser ju. Rippeti-ripp!

Jag stickade nupparna så här: 5 maskor på rätvarvet och sen på avigvarvet -  lyft 2 maskor avigt, sticka 3 aviga ihop och psso.   

Fortsätt sticka Edge chart enligt mönster. Jag skippade sista två varven i Edge chart för jag var inte säker på att jag hade tillräckligt med garn, tror jag hade mindre än 5 meter kvar när jag hade maskat av. 

Eftersom jag lever i en mörk grotta ett tag till så den här hemska bilden är den enda jag bjuder på tills vidare. 

Den färdiga sjalen mäter 170 x 85 cm, helt perfekt att vira runt halsen i kylan. Jag gillar den slätstickade sektionen som de 8 extra maskorna ger för den låter de två spetsdelarna sola sig i glansen, var och en för sig.

Värt allt slit och så sjukt jäkla fin sjal det blev! Jag vill ha en i varje färg!

Big love

Big love.

Kärleken är evig.

I all sin prakt.

No, I am your big love!

Mönster: Echo flower shawl
Stickor: 6 mm
Garn: 2 härvor Malabrigo Worsted, jag fick några meter över.
Perfekt storlek, perfekt form! (63x143 cm)

5 rapporter av flower chart
Nuppar på 5 maskor: slip 2, p3tog, psso (blir exakt samma som p5tog).
Avmaskning enligt mönster.

Den perfekta sjalen, jajamän.

Ishbel - etapp 2

En färdig Ishbel.

Närbild.

Plötsligt händer det...

Mönster: Ishbel, ABACDE
Stickor: 4,5 mm till bas och 4 mm till spets
Garn: 1 härva Lucca Fino, 450 meter.
Färdig storlek - 65 x 147 cm