Strax innan hon rapade mig i ansiktet.
Minns ni den här donnan? Edith har ju bott uppe i Norrbotten senaste 2 åren och övervakat att mina föräldrar har skött sig ordentligt. Under några veckor i april kom hon ner till mig igen och ja, vi kan väl säga att hon kollade så att jag skötte mig också. När hon inte låg ovanpå mig så låg hon på tangentbordet och låg hon inte där så agerade hon arbetsledare till polackerna i ställningen utanför fönstret. Mest ägnade hon sig dock åt att släppa vinterpäls lite här och där i hushållet, till min stora förtret. I needed to take action.
Eftersom jag tidigare hade noterat att hon älskar att ligga i soffan och helst söker upp en filt eller något annat mjukt (som alla andra katter) förstod jag att jag måste sticka (och tova) en större rund dyna till henne som agerar hårsamlare, efter det här mönstret: Tittidynan. Eftersom mönstret baseras på 7ans tabell så stickade jag med 49 maskor i stället för 42. Jag ville att Edith skulle kunna sträcka ut sig på dynan utan att nudda soffan och tog i ändå från tårna med maskantalet.
Jag rotade lite i min garnlåda efter nån slags grå ull (för ja, ibland är hon gullig och förtjänar det bästa) och hittade tretrådig svensk helull som jag köpt på någon Överkalixmarknad en gång i tiden.
Fram åkte också förra sommarens bästa loppisfynd- NEW WOOL WINDER, 30 kronor! Jag hittade den på en loppis i Västerbottens inland och fick hindra mig själv från att skrika rakt ut när jag såg prislappen. 30 kronor! I originalkartong! Helt oanvänd!
Man måste bara älska den, titta vad snygga nystanen blir! Jag la ihop två trådar till en för att få en lämplig tjocklek och för att inte behöva sticka i en evighet på smala stickor, om jag ska vara ärlig.
Ibland är katta dock inte så gullig. Det här tog mig en evighet att reda ut.
På god väg, så småningom kommer jag nog runt och kan sy ihop.
Jag funderade lite (i övermod) på att också sticka 4 stycken sittdynor till balkongen men la ner den idén ganska snabbt och köpte istället runda, äkta fårskinn på Rusta till människorna. Ni ser dem på trasselbilden. Ibland får man bara ge sig.
Det bästa är att det är garn från stashen! Och att Edith redan älskar den! Den kommer att agera katthårssamlare utan att hon ens fattar att det händer. Hu-rrrrrrrrrra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar