tisdag 8 mars 2011

Man måste smida medan järnet är varmt...


...var det någon som sa. För min del innebär det spetsstickning och Harunisjalen har överraskande fått komma fram ur skamvrån.


En försiktig start.

Början på något riktigt stort.

Jag hade stickat klart stommen med 249 maskor innan jag la undan den för att sova en vintervila *ähum* men framför helgens alla Vinterstudios har jag stickat stickat stickat och kommit några varv in på spetskanten.

437 maskor - and counting.
Låååånga varv.
Jäkligt roliga räta spetsvarv.
Ganska tråkiga aviga varv.

Det är lätt värt det.

söndag 6 mars 2011

En rät, ett omslag, superihop*

Jag kan inleda med att säga att man nog inte ska ska sticka en spetssjal med spindelvävstunt garn på en dryg vecka om man inte vill förlora förståndet. Jag vet det nu. Men vilket fantastiskt mönster, jag vill ha en egen, i varje färg! Jag tar nog snart upp den där oavslutade varianten i vinröd Lucca Fino ur garnkorgen. Eller kanske den ljusgrå oavslutade Haruni i Cascade 220...alla dörrar är numera vidöppna!


Fin sjal. Fult foto.


Det som blev kvar.


Bröllopssjalen-detaljerna.

Mönster: Ishbel av Isolda Teague.

Ändring: 249 maskor innan spetskanten, sedan ABABAC. Skippade rapport D och E - med så öppen spets gjorde det ingen skillnad. Vanlig avslutning men med aviga från avigsidan, blev väldigt stretchigt och bra.

Tid: 35 timmar, dag som natt.

Garn: Manos Lace, strax under 400 meter. Tunt garn men lätt värt det! Det är kul att se hur olika slutresultatet kan bli beroende på vilket garn man väljer.

Vikt: 45 ynka gram

Stickor: 2,5mm för uppläggning, 3 mm för slätstickning, 4 mm för spets, allt på rundsticka.

Utfall: Kära syster blev glad!


Edith kollade Oscarsgala. Jag stickade spets.


*slip 1, k2tog, psso blev här helt enkelt översatt till superihop för att särskilja den från andra ihoptagningar i rapporten. Kanske inte helt korrekt sticklingo.