söndag 22 augusti 2010

Note to self:

Alltid ett eller flera steg före i planeringen.

© Ishi, Ravelry


Det här är koftan med stort K som jag funderar på inför hösten 2011: Martha, höstkofta 2.0 Givetvis tänker jag göra om den "lite".
Men den har minst sagt potential.

Note to self:

*Snygg ribb. Kanske "broken rib?"
*Flätan ska löpa hela vägen ner.
*Mittpartiet med vad som ser ut att vara rätstickning på bilden, ska uteslutas på ärm och fram- och bakstycken.
*Hellång ärm med fläta hela vägen ner. Samma ribb som "body".
*Knappslå hela vägen ner. Jag är inte snyggast i a-injeformat.
*Kanske kan skippa den där extra knäppningen vid halsringningen också...

Mönster: Rowan Studio II, mönsterhäftet har utgått men jag ska nog lyckas snoka reda på det via Google nånstans.

Garn: Rowan felted tweed i färgen Treacle. Underbart garn för övrigt.

Stickor: 3 mm, kanske 3,25

Storlek: Small


Nu ska jag långpromenera bort till Sara och fortsätta sticka på storprojektet. Trevlig söndag!

Men alltså, stickstressen!

Under sommaren satt jag och surfade (ohälsosamt) många timmar på Ravelry.
Nya idéer. Research. Pure boredom.

Besökte mamma Marianne en eftermiddag och drack kaffe och pratade om handarbete. AC behövde grå tråd till ett nytt broderi och mamma Marianne gick och hämtade sina skatter. Jag har hängt i deras kök sedan jag var riktigt liten och mamma Marianne har alltid handarbetat. Fram kom så mönster och lådor med broderigarn. AC vevade runt i lådorna och hittade ganska snart vad hon sökte.

Följande dialog utspelade sig runt bordet:

Jag: -Vet du mamma M, jag är jättestressad över alla projekt jag jag vill hinna göra innan jag dör! Jättejättestressad. Jag hittar nya saker hela tiden.
mM: -MEN JAG DÅ?! JAG ÄR FÖR TUSAN PENSIONÄR!
Du har ingen rätt att vara stressad än!
Jag: -Okej då. Fair enough.

Sen fortsatte vi med mönsterprat och kaffe.
Här är förresten ACs färdiga alster som gavs bort till en kär vän. (Dock taget före strykning med min usla mobilkamera) Se så duktig hon är!

Ett klassiskt scenteknikercitat.

tisdag 3 augusti 2010

There are no knitting police

Gud. Jag var tokinspirerad att sticka förra veckan men mina projekt gick på grund för några hemska dagar när en kär vän blev drastiskt och såinihelvete sjuk. Nu är han återuppstånden och stickordningen här hemma därmed också återställd. People are more important than knitting. Vi hade tur den här gången.

När jag satt på flyget ner till storstan igen så gick jag genom mina pågående stickningar i huvudet. Beslut togs.

Ishbel shawl: Dålig karma över den där spetskanten. På lördag ska jag ta sovmorgon och ge mig på den igen. Jag byter soffor helt enkelt. Jag tänker att det kan bli som när man inte kan sova och sen istället lägger sig på soffan och somnar vä ein gang.

Rosa Koolhaasmössan: Tog med mig stickningen en sväng ut till Saras och Camillas stuga. Där satt vi alla tre och klappade på var sitt garn och pratade mer om garn än vad vi stickade. Någonstans blev jag ju kaxig och pratade och stickade flätor (på varje maska) samtidigt. Ja men beeeeera, givetvis stickade jag fel på några maskor. Jag måste backa ett helt varv och det bär verkligen emot. Den blir fantastiskt fin i det här garnet. Fjärilar-i-magen fin.

Senapsgula Gailsjalen: Repades upp dagen innan jag åkte upp på semester. Jag blev absolut tokig på stickbeskrivningen och alpacan förtjänar istället att få bli nåt annat. Hips vips så fanns den ingen olycklig sjal mer. Jag gillar Haruni med slätstickad Ishbelgrund som några har gjort på Ravelry som alternativ. För färgen är fin och förtjänar ett bättre öde.

På tal om ett bättre öde: Jag stickade ju halva Linamössan här som ett OS-projekt. Sen fick den ligga. Den där mössan har legat och gnagt i bakhuvudet och där i flygstol 22 F med en skrikande sur katt under fötterna, tog jag beslutet. Drygt 3000 maskor senare. Jag ska riva upp den!
(Stäng munnen nu. 1-2-3, stäng.)Flätorna kommer inte fram som de ska i garnet jag har använt och jag ska sticka om den i ett annat rundspunnet garn från Debbie Bliss som framhäver flätorna- vilket är själva poängen med mössan. Jag är inte nöjd med resultatet helt enkelt.

Storprojektet: Det här ska jag försöka få klar innan veckan är slut. Det är så huvva lite kvar på den att jag borde skämmas. Men det gör jag inte, jag jobbar inte så. Morot: Jag kan inte påbörja ett till storprojekt innan detta är klart och det vill jag ju gärna...

På tal om Haruni: Är i behov av en sjal på jobbet också där det är kallt som i ett kylskåp och fantiserar nu om en Haruni - i ljusgrått Cascade 220 garn.
(kolla så snygg hon har gjort!) Men den får vänta till efter jul, jag behöver inget mer garn just nu. (Har du hört den förut?)
En sån ljusgrå tjock sjal med fint enkelt spetsmönster kan matchas till den formella bankklädkod som råder på jobbet. Efter jul kanske? Vintern är lång och garnet finns ju att beställa hos Garnkorgen om det blir akut. Eller så köper jag nystan till mig själv i födelsedagspresent, för det behövs ju bara två nystan...

Så kan det bli. Så det kan bli.

Halvårslöftet

I övrigt:

Varje hel- och halvår avlägger jag ett roligt nyårslöfte för det där med självbestraffning på den 1:a tror jag inte riktigt på. Roliga saker ska det vara.

Årets helårslöfte var; mer stickning och mindre jobb. Sattes redan i november.

Förra hösten jobbade jag 45 dagar i sträck, åkte till Skottland och drack whisky och köpte garn i 4 dagar, kom hem och jobbade 30 dagar i sträck till. Värdelöst egentligen men det var nödvändigt. Jag sov nog hela julhelgen.
Sara hade tyvärr ett liknande schema fast hon var ständigt leaving on a jetplane istället. Camilla ska vi inte prata om vad hon hade för jävligt schema men hon (o) stickade heller inte då.

Årets halvårslöfte blev detta; mer stickning och mindre sticksurfning.
När jag är trött och dörrarna i huvudet är stängda så sticksurfar jag istället, alltså plöjer Ravelry, tekniksidor och funderar funderar funderar på stickteori. Eller så sover sover sover. Eller pluggar ryska verbböjningar. Det blir lite stickning gjort och mycket garn kvar i ekorrsamlingen.

Den här hösten och vintern ska jag sticka när löven faller. Och jobba mindre.
Jag upprepar: Mer stickning och mindre jobb. Mer stickning och mindre sticksurfning.

Häjn bli beera, som man säger hemma.