söndag 10 januari 2016

This is the year of the trippeltröja


Nytt år, nya möjligheter. 2015 var ett monumentalt skitår som vi gärna glömmer och lägger längst in i arkivet. Jag hade inte så mkt tid att lägga på stickningen som jag kanske hade behövt men 2016 blir ett år av återhämtning och återuppståndelse i nån mening så här ska rolig stickning planeras. 

Fenomenet #trippelkofta som instiftades av podden Rätt avigt är ju utomordentligt bra, jag hakade på det fast min version blir istället trippeltröjor i Cascade 220 från min stora stash. Den ena, Beatnik från Knitty har jag gått och grubblat och räknat på i flera år och till slut hade jag garn och mönster bestämt. En senapsgul Beatnik, vilken dröm.


Cascade 220 i färgen Birch. 

Vriden resår är såååå snyggt.


Ungefär här, några varv in på mönstret spottade jag och fräste, jag fick ingen rytm i flätorna och insåg att jag fick riva upp och ska skriva om mönstret så att det ska flyta bättre. Jag såg ingen tydlig skillnad på mönsterdiagrammets färger och tänker nu klippa och klistra lite i nyckeln så att den är sorterad efter hur de kommer i mönstret och även klart utskrivet i diagrammet. Jag tror det är värt att lägga ner den tiden för själva slutresultatet är definitivt värt det.


Garngodis från Litet nystan- Cascade 220 och Malabrigo lace. 

Det som egentligen fick mig att börja med #trippeltröja var Linnea Öhmans mönster Siri. En kofta med ett fantastiskt strukturmönster som nästan får ögonen att tåras. I samma veva löste jag in ett presentkort på Litet nystan och efter lite överläggande med Sara så köpte jag 6 nystan mörklila Cascade 220 och en härva ljusare Malabrigo lace i mammas favoritlila för pengarna. Hellre ett storprojekt än garn till 3-4 sjalar, löd resonemanget. För sjalgarn råder det ingen brist på hemma.




Jag älskar strukturmönster. Jag älskar Siri. 

För ett år sedan ungefär testade jag att sticka Siri i vinrött supersoft från Magasin Duett men hjärnan strejkade när jag samtidigt plötsligt stod mitt uppe i sjukdom, död och begravning. Nu flöt det bättre och snart är jag faktiskt klar med diagrammen över oket. Siri stickas runt uppifrån och ner och delas av för ärmarna, jag är spänd att se om den passar. Med stickor 4mm fick jag bra stickfasthet och eventuellt gör jag några intag i ryggen och midjan, modellen ser ganska rak ut på bilderna. Eftersom jag stickar runt slipper jag dessutom aviga maskor, jippi! Ren njutning och otroligt rolig att sticka. 

Min tredje trippeltröja är än så länge på planeringsstadiet. Jag har 6 härvor blågrå Cascade 220 från New York som skulle vara så fint i mönstret Dragonflies. Raglan och kanske bara framstycket med mönster, vilken racerstickning! 

Min hjärna är också sjukt sugen på ännu en Siri, i antingen nån vitgråbeige nyans från Magasin Duett eller den perfekta grå, kanske i Drops Cotton/merino, garn jag inte har. 
En annan del av hjärnan säger till mig att sticka från stashen och det är där vett och sans finns lokaliserat...