Vad skönt det känns att bli klar med något.

Lite fick jag gjort igår ändå. En babykofta klar! Vilket känns otroligt skönt med tanke på att delarna till den har legat och gömt sig i en påse i klädkammaren under några veckors tid. 

Självklart hade jag glömt att ta med garn till att sy ihop kofta nummer 2, så det blev bara att jag sydde i knappar på den. Jag återkommer med bild då den är klar.

Eftersom att jag inte kunde göra klart kofta nummer 2, så passade jag på att sticka vidare på mina Kerttu socks. Zaragarnet är helt lovely, de kommer att bli så fina!

Modus Vivendi

Efter gårdagskvällen kan vi konstatera att vi nog inte blev helt som vi skulle.
Middag, vin och ett maratonlångt pass med synålen i soffan avslutades med att jag låg raklång på golvet framåt småtimmarna(med vinglaset på bekvämt armavstånd såklart) och inledde en jakt på den perfekta knappen, ivrigt påhejad av Sara. Jag gjorde ett ärligt försök att hitta nåt passande ur samlingen men var sedan tvungen att ge upp när de antingen var fel i färg men rätt till antalet eller fel till antalet men rätt i färg. Idag köper jag nya knappar och snart snart snart är bebiskoftan klar!

Inte helt normalt då kanske men it's a way of life and we like it!

Att färdigställa behöver inte vara tråkigt - hmm

Dags att lämna jobbet, plocka upp en flaska vin (eller två). 

Här ska sys ihop projekt i gott sällskap! Med mig har två babykoftor och när jag är klar med dem kan jag få sticka på mina nya kerttu socks. 

Ses snart Jenny!

Provlapp minsann

Inte illa! Jag som aldrig stickar provlappar, det är på tok för tråkigt. Försökte mig även på lite improviserad spets på slutet för att se hur det blir. Garnet är mörkblått bambugarn som köptes in i Cannes och det var tyvärr inte speciellt stickvänligt (men det hade ju sån lyster så jag kunde inte låta bli). Det var på tok för halkigt för att hålla i tråden på något bra sätt - så jag fick vira det ett varv runt pekfingret, då gick det bättre. 

Naturligtvis har jag köpt nog mycket för att göra ett storprojekt - typiskt.

3mm stickor blev perfekt bredd och höjd, så nu ska jag bara hitta ett bra mönster. Skam den som ger sig som vi brukar säga.

Eyelet Cardigan - klar!

Tillbaka i stan! Den här stackars koftan fick följa med på resan till Los Angeles, men jag orkade aldrig sitta och sy på den - såå tråkigt. Stickade på ett nytt par kerttu socks med garn ur stashen istället (bilder kommer snart).

Så det blev istället att jag satt och sydde och knåpade i förrgår (nattugglade som vanligt), och ta da! En färdig Eyelet Cardigan. 

Trots att jag minskade längden på armarna så blev de lite för långa för min smak. Sen blev den lite för bred i axlarna (rynkade ihop dem lite för att fixa till det) och ärmarna var lite större än ärmhålet (fick bli rynk där med) - trots allt så är jag mycket nöjd med resultatet :D 

Dålig ekvation kräver ny taktik

Jag har både en släng av stick-stress och är sjukt stick-uttråkad på samma gång.

*Av hemliga VM-stickningen återstår ihopsömnad och en kort halskant. (Varför är det så hopplöst tråkigt att sy ihop saker på slutet?)
*Experimentsockarna för 3 mms stickor får mig nästan att somna över stickorna. (Jävligt ospännande projekt om än for a good cause.)
*Storprojektet saknar jag garn till, (det blev ju då kvar hemma i byn.)
*Spetssjalen nämner jag inte ens då jag inser att jag bara stickat halva mönsterrapporten och måste börja om från början. ( Jag är fortfarande jäkligt sur över det.)
*Tjocksockarna med rosa fiskar har fortfarande inte fått någon bra häl.

Samtidigt är jag stick-stressad över alla fina saker jag vill göra. Det här med stickning skulle ju vara avstressande, sa de gamla.

Sara, du måste komma hem nu! Det här går ju inte längre.

VM-stickning pågår

For the record...

Jag avskyr verkligen Garnstudios mönsterförklaringar.

Morr.

Skam den som ger sig

Det här med att sticka spets... är bra skit.

Stickning på hett plåttak.

Eyelet Cardigan

I går kände jag att det var dags, äntligen! Jag hade varit duktig länge nog och stickat med garn från min stash - nu fick jag köpa nytt garn och jag kände att det var dags för Eyelet Cardigan i den där underbara bomullen jag skrev om tidigare. Tack och lov så hade Sticka och Virka (Hornstull) även mönstret. 

Som vanligt så var jag nära att slå till på en grålila variant, men det fanns inte nog mycket av den färgen - så det fick bli den här underbara djupa roströda färgen, som är helt fantastisk! Den är tillräckligt murrig för att jag ska kunna ha den utan att försvinna helt. 

Mönstret är lätt, garnet är samarbetsvilligt och otroligt smidigt/ elastiskt för att vara bomull. Att man sen får sticka på 4.5mm, tjoho vad snabbt det går.

Rejäla tjocksockar och fika

Jag hade även med mig grått Sandnes Perfect som jag hade planerat att göra tjocksockar av med dubbel tråd på 5mm stickor. Det gick finfint och sockarna blev robusta och varma, perfekta jaktsockar hoppas jag - man får väl se när de börjar användas i vinter. 

Jag använde mig av samma mönster som jag hade när jag gjorde Raggi-sockarna, men jag fick gå ner två storlekar eftersom att vid det första försöket så blev skaften på tok för vida. 

Sen har jag ju snöat in på en annan hobby också (förutom att fiska med Jenny) - Cupcakes! Gjorde ett första försök uppe i Piteå och blev rätt så nöjd, även om jag tror att de kan bli ännu bättre. Jag får fortsätta och testa lite fler recept.

Jag fick ett ryck.

Jag stickade klart bakstycket på storprojektet, lite maniskt sådär igår framför TVn. Utan missöden!
De andra nystanen ligger kvar hemma i Öjebyn så den här får vänta lite på att bli riktigt klar. Otåligt läge nu, må jag säga. Kombinationen av inlämnad trasig och gammal bil-40 kg packning-nybokat flyg-slut på semester- gjorde sitt och Edith krävde nämligen att hon skulle få följa med söderut istället för en massa onödigt garn. Okejrå' sa jag till slut men det kändes lite som att lämna kvar några av sina barn.

Nu går jag dock tillbaka till spetsstickningen igen...

Midnattssol

Ja. Jag kommer att känna mig som roadkill imorgon.

Hade ju som tänkt ge upp sån hära spetsstickning helt för nån vecka sen men det enda som behövdes var nytt fint alpacagarn och nytt mönster ...

Citat från Mamman: "Köp dig nåt fint i 32-årspresent"

Semesterbokslut

Den här trasselsudden var ursprunglingen den där härvan med shetlandsull som jag köpte på Marias garn för några veckor sedan. Jag har inga riktiga bevis men små vita katthår säger mig att jag ska förhöra Edith om hur en oskyldig härva garn kunde bli ett sånt trassel. Mitt personliga lilla svarta helvete på bilden här har tagit mig 6 timmar att reda ut (...and counting) och jag har ännu inte strypt katta. Semester är tydligen nåt bra för en annars ganska ilsken person.

Vi sitter på verandan med lite förfriskningar och tar in den sista kvällen i Norrbotten. Njuter av födelsedagsblommorna. Spanar efter Ediths friare. Funderar över det riktigt usla sommarfisket. Plockar lite hallon. Nystar garn, lite i taget sådär.

Ska man summera semestern i siffror ser den ut såhär:

4 skrikande kåta hankatter på kvarteret. Edith är lite less.

31 riktiga harrar. Alla under 15 cm.

1 par blå fisksockar. Klara och levererade.

2 skaft till ett par rosa fisksockar. Perfekta hälen är fortfarande ett gissel men jag närmar mig.

1 Storprojekt har fått några fler varv.

Projekt spetsstickning körde i diket men snart är jag där.

På måndag går jag in i min lilla finansbubbla igen men hoppas iaf kunna göra färdigt det insomnade storprojektet och kanske ett par vantar under augusti månad. Eller så gör jag nåt helt annat, den som överlever får se...