Oj oj oj.

För någon dag sedan var jag visst av den uppfattningen att jag inte kunde hitta nåt fint i tröjväg på Ravelry. Jag hade fel! Först ut bland mina nyvunna favoriter är Sheepcote från nya Twist Collective.

Fair Isle! Hjärtan! 3/4 ärm! På en och samma tröja!

Jag är kär!

Fina ärmar.

Breakwater, välsittande basmodell med fina raglanärmar, fin ringning och knappdetaljer. Här kanske jag också kan dra nytta av min knappsamling från tre generationer! En tröja som är precis vad mitt neverending svarta hål i garderoben vill matas med. Och hurra, 4,5 mm stickor! Jag kanske till och med kan använda mina 4 härvor rosalila Cascade 220 garn som saknar lämpligt projekt.

Rena drömmen!

Sist men inte minst har vi den här oemotståndliga tröjan som går under arbetsnamnet Igelkottströjan. Egentligen är basmönstret Paperdolls men den finns i några olika varianter. Jag är ju en sucker för igelkottar och har pratat om den här med kollegan Anna sedan i våras. Hon är inte alls intresserad av handarbete men är snäll nog att stå ut med mina stickteorier. I veckan har hon varit hård med mig och sagt till mig på skarpen när jag sneglat åt något annat projekt än just igelkottströjan. Jag lyder snällt och funderar istället vidare på färgupplägg. Garnet är redan bestämt, jag är ju djupt förälskad i Rowan felted tweed. I alla färger. Men allra mest förälskad är jag i orange.

Tänk er en ljusgrå tröja med mörkgrå blommor och igelkottar i orange! (Clay, Carbon och Ginger.)

Oj oj oj. Jag får nästan hjärtklappning när jag tänker på det.

Höstpresent

Klick klick, och så var boken i min ägo.

Senaste veckorna har jag dykt in i klädkammaren titt som tätt och noterat följande: Jag behöver tunna stickade tröjor och inte nödvändigtvis fler koftor.

Efter noggrann efterforskning på Ravelry inser jag att utbudet för just stickade tröjor är lite begränsat, eller så är det bara att jag inte ser potentialen i de som finns. Oändligt med mönster men de flesta har fel passform eller är helt enkelt inte min stil. Jag har 4 härvor med Cascade 220 (typ 800 meter) som jag letar lämpligt tröjprojekt till på 4,5 mm nålar. Hojta om ni ser något fint!

Så kom jag att tänka på Kim Hargreaves. Och mönsterboken Precious.

Klick klick, och så var boken i min ägo.

Fina bilder. Fina modeller. Bra passform. Stickade i Rowangarner.

Vad mer kan man begära?

Kärlek i var enda jäkla maska.

Men sing halleluja, jag inser att jag bara har två rapporter kvar på bakstycket!

2 rapporter

24 varv

1848 maskor

Precious

Ni kanske undrar vart jag tog vägen? Ingenstans, är svaret. Jag sitter i min soffa och stickar på röda storprojektet, som tidigare utlovat.

Dricker kaffe.

Tänker att jag borde få äga en sån här jackkofta i blågrå Rowan felted tweed också... Tänk att springa in våren i den! Tänk att sticka fanskapet igen! Jag måste vara spritt språngande galen som ens tänker tanken...

NEIN NEIN, WAS IST DAS?!

NEIN NEIN WAS IST DAS?! brukar det ibland skrikas i soffan chez Sara. Det brukar sällan betyda bra nyheter. Ibland är det falskt alarm, ibland är det ett faktum och faktumet brukar då vara RIKTIGT dåliga nyheter. Sara pratar inte ens tyska.

Nyss satt jag själv och skrek. Har varit duktig och plockat upp röda storprojektet igen och kollade därför genom mönstret en gång för att fräscha upp minnet. Mönstret som hos mig varit en skrynklig papperskopia och som saknar sidan 2. Det gjorde ju liksom inget eftersom jag bara är på bakstycket.

Just det där med saknar-sidan-2 är nu hela orsaken till mitt tyska utbrott.

Jag kollade nämligen samtidigt lite casual i min nya stickbok där originalet finns för att se vad som händer längre fram i mönstret och insåg just där och då att jag skulle ha börjat avmaska inför ärmhålen på bakstycket för typ 10 cm sedan. Det stod på sidan 2.

Läs igen. 10 cm sedan. Det betyder riva upp.

Nu börjar jag fan gråta.