Läs mönstret!

Alltså det här med att läsa mönster. Jag tyckte jag hade och att jag skulle sticka till rad 72 innan jag skulle lägga upp armarna på tråd. Nu när jag är på rad 72 visar det sig att jag skulle gjort det på rad 59, FAIL!!! Drygt 4000 maskor att riva upp, jag dööör. 

Jag försöker nu komma runt det på något sätt och undrar om jag ev bara kan riva upp hälften då folk klagar på att den är tight under armarna. Sen är den eventuellt trång i ärmarna också, skulle det vara så, då blir det att riva upp ännu längre och göra fler ökningar på ärmen så den går upp en storlek. 

I argen så har stickningen fått ligga några dagar, får se om jag orkar pilla lite med den ikväll ..så frustrerande, tänk att man inte lärt sig att dubbelkolla mönstret utan bara stickar på då det flyter.

Pan Am Jacket

I mars för två år sedan köpte jag garn i New York till denna, Pan Am Jacket. Cascade 220 i silver grey. Nu först började jag. 

Det var ett projekt med en rejäl uppförsbacke i början, då den krävde stor koncentration och organisation från min sida - det var omöjligt att ens tänka på att börja när min lilla son sprang runt hemma och drog i lådor och busade. 

Nu när vi har en påskledighet hos mina föräldrar var det dags! 

Efter en del beslutsångest och konsultation med Jenny blev det Pan Am som fick följa med i resväskan, jag tog inte ens med något annat projekt. Inga ursäkter här inte, nu skulle det bli av!

Efter att ha läst ca 30 sidor med inlägg på Interweaves knitalong så var jag redo att lägga upp. Folk verkade ha så mycket problem med mönstret, en erfaren stickare hade bland annat fått börja om 6 ggr!

Efter två varv och alla 10 markeringar var på plats så såg det ut så här:

Sen var det bara att börja med charts, trots att jag skrivit ut med färglaser så var kontrasten inte stor nog och jag kunde inte läsa det viktigaste, vad som var räta och aviga - tur nog syntes det på dataskärmen i alla fall. 

Vad jag ganska snabbt har kommit fram till är att mönstret är krångligare skrivet än vad det behöver vara, man peppras med info i början och blir förvirrad, följer man bara den skrivna beskrivningen för de första två raderna och sedan går över till chart så var det ganska enkelt. Strunta i den skrivna shapingcharten man ser alla ökningar i mönstret. Sen är ju varannat varv (baksidan) knit as it f-ing presents iself!

Nu har jag kommit en rejäl bit på vägen och jag gillar det verkligen! 

Hoppas bara att den kommer att passa mig sen, med lite blockning så ska det nog gå. Det är alltid trixigt när man använder ett annat garn än vad de har använt i mönstret, med de tärning snarare regel för mig att det alltid finns något finare än just det.

Nu är det bara att jobba på tills rad 72, då tar charten slut, förväntas man kunna mönstret då? Visst har jag nästan klurat ut det, men jag är inte riktigt där än. Det finns alltså ingen chart för kroppen och ärmarna, mönstret går bara ner till ärmhålen (från halsringningen och ner). Jag får kanske klippa och klistra och göra ett eget mönster för den delen om det skiter sig, vi får se.

Nu ska jag ta och sticka lite till!

Clownsockarna revisited

Jag har spenderat förmiddagen i soffan med att återhämta mig efter hemska yrselattacker under gårdagen (damn you småbarnsvirus) och passade på att ge clownsockarna ett par tår. 

Garn: Ett halvt nystan 6-trådig Regia av Kaffe Fasett och ett nystan Karisma från stashen. Klart de mest färggalna sockarna jag någonsin stickat men jag gillar dem ändå. De kanske inte håller hela livet utan nylonförstärkning men för ett tag så funkar det väl. 

Stickor: 3 mm. 

Mönster: nja mönster och mönster men jag stickade det ribbade skaftet på 48 maskor, hälen på 24 maskor och foten slät på 48 maskor. Funkade finfint till mina små tassar. 

Jag är lite extra nöjd med att randningen i skaftgarnet matchar, något jag upptäckte nu när sockarna fastnade på bild!

Trotjänaren

Jag plockade upp en bortglömd gammal trotjänare under Vasaloppet, en Ishbel som man kan sticka på utan att tänka särskilt mycket under tiden.  

Alla detaljer finns här: 

http://stickatochvirkat.blogspot.se/2013/06/stickrapport.html?m=0

Färgglatt

Jag tror att jag har hittat en kombo som jag gillar. Ull från Morjärvs ullspinneri i varm lila, senapsgul växtfärgad ull från en loppmarknad i Piteå och ljusgrå ull från Tallinn i Estland. 

Det ljusgrå garnet var för övrigt ett fynd. Jag vet inte om ni kan se etiketten ordentligt på den nattmörka bilden men det är alltså 95 gr fin lätt ull som jag betalade 1.90 Euro för på torget i Tallinn. 

Jag skulle tro att det är ca 200 meter på härvan. Kursen låg på typ 8.70 SEK så där tvekade jag inte. Det kan ju nämligen aldrig bli fel att hitta fin ljusgrå 2-trådig ull i stashen. Tallinn hade underbar ull. 

Samtidigt funderar jag på om jag kommer undan med att minska en rapport på vanten med det andra garnet. Hm, här får jag nog testa lite mer, jag har inte gett upp tanken på den varianten ännu. 

Dubbelsnyft

Jag sörjer att min stickfasthet är off. Det här hade varit finfina vantar. 

Nu är det bara att gräva i stashen efter andra garnkombinationer. 

Och så är OS över för den här gången. 

Dubbelsnyft. 

Ibland måste man få lägga upp något nytt.

Jag testar att sticka Vega från boken Vantar från alla årstider. 

Fail.

Började bra. 

Slutade dåligt. 

Det här var absolut sista gången jag försökte mig på ett Dropsmönster. 

Allvarligt. 

Rippeti ripp. Fucketi fuck. 

Guldsockarna

Jag undrade länge vad jag skulle göra för OS-projekt och det föll sig så att jag stickar klart några WIPs istället för att börja på ngt nytt. Jag är ändå alldeles för upptagen med att kolla på att Sverige tar medaljer och vinner matcher på ett heroiskt vis. 

De här sockarna kommer alltid att vara guldsockarna! Ena sockan stickades klart efter att Kalla tagit in som en tok på sista sträckan och knipit guldet och den andra gjordes klar idag efter att Hellner kört in som segrare med flaggan i topp!

(Däremot kommer ni aldrig att höra mig gotta mig över Norges nederlag i skidorna, jag har alldeles för mkt vinnarskalle för att inte kunna känna av deras enorma besvikelse, nästa gång kan det vara vi och all den här skadeglädjen överallt gör mig illa till mods)

Garnet är gammalt Fabel och storleken är typ för en 2- 2,5-åring kan jag tro, 16 cm fot, stickade på 2,5 mm stickor. 

Något för gudsonen att växa i! Det är roligt att sticka barnsockar. 

Clownsockarnas upprättelse

Jag insåg att dessa stackars sockskaft aldrig skulle få träffa en matchande partner eftersom det 6-trådiga garnet av Kaffe Fassett har utgått sedan några år (ähum...)

Jag plockade fram ett Karisma från stashen och stickade en fortsättning. Jag kallar dem clownsockarna och även om färgvalet kan verka helt random så är det iaf likt en av färgerna där i början.

De kommer nog till användning en vacker dag i ett par fiskestövlar- fiskar gillar ju färg...:)

Angenäma problem

Ibland tänker jag ohälsosamt mycket på garn och stickmönster. I mitt happy place finns det garn, det ser lite ut som ett sånt där (om än färgkoordinerat) mysrum som man hade på lekis, fast med garnnystan i bara naturmaterial. Det är ett trevligt ställe, där finns även en katt, en soffa och en kaffebryggare i ett hörn.
Allt man behöver för att vara lycklig när allt annat runt omkring ibland suger. Du är välkommen in!

Idag tänker jag ohälsosamt mycket på vilka projekt som ska få utgöra mästerskapsprojekt så här i början av året. Först ut har vi EM i handboll som börjar idag. Jag ser alla matcher, handbollstokig som jag är och det ställer till problem när det handlar om att välja ut ett passande projekt, något som är lagom stort. Helst ska ju detta bli klart innan Ryssland öppnar upp dörrarna i Sochi nästa månad för då är det ju dags för ännu en mästerskapsstickning.


Jag väljer bland kombinationen av 3 kategorier: Garn, typ eller Nytt vs Ufo. Garn från stashen givetvis.

Garn: I mitt huvud snurrar färgerna orange och roströd runt så det blir nog ngt av den tanken. Att det blir ngn typ av ull det har ni ju förmodligen redan räknat ut.

Typ: Jag behöver fler vantar och vill verkligen sticka ngt fint ur min nya bok, Vantar för alla årstider, det finns så mycket fint i den! Jag har rosa/roströd Malabrigo worsted för en Echo flower eller tunnare 2-trådig mörkorange ull från som kan bli en randig sjal med spetskant om jag parar den med ljusgrå ull. Och några andra varianter av orange...

Nytt vs Ufo: Ska jag fortsätta på den rosa Ishbelsjalen som ligger kvar som ett bortglömt UFO eller ska jag unna mig lyxen att lägga upp för något nytt? Jag gillar ju att sticka Ishbel och jag gillar när saker äntligen blir klara men det är ju någonting särskilt med att lägga upp för något nytt...

Tål att funderas på.

Från vänster: Roströdrosa Malabrigo worsted, knallorange Malabrigo lace,  roströd 2-trådig ull från sommarens roadtrip i Jämtland samt ljusgrå 2-trådig ull från Tuna. Samt längst upp i bild: orangeaktig 3-trådig ull från fornstora dar.


Sedan har vi ju det angenäma lilla problemet med att välja projekt för Vinter-OS, en hel månads sömnbrist ligger framför mig. För ja, jag ser allt där också... Där får jag fundera riktigt ordentligt innan jag bestämmer mig.