Jag sjunger den stickade disktrasans lov

I somras åkte jag och vännen på en improviserad roadtrip till Boden och den fantastiska Storforsen ovanför Älvsbyn. Vi hann också fika på Rävastens café på vägen mellan Boden och Älvsbyn. Magi!
Jag fick lov att besöka Bodens två garnbutiker längs vägen och kom hem med två reanystan lin och ett reanystan grå bomullsmix. Lingarnet kommer från Mark & Kattens.

Ljusgråbeige och ljunglila. Kameran ljuger lite.

Café Rävasten. Ett magiskt litet café som dök upp när 

vi var som mest desperata efter gott kaffe. 

Statoil i Boden har lite att jobba på.

Vi fick sitta kvar länge ute i trädgården efter stängning.

Vad som slår mig varje gång jag traskar in i en garnaffär i Norrbotten är att det till stor del handlar om bruksgarn i sortimentet. Här uppe stickar man rejäla grejer i rejäla garner, lovikkavantar, tjocksockar, bomull och akryl i mängder som passar små bebisar - till skillnad mot andra butiker jag varit in i, i andra delar av Sverige och världen. Jag som gillar att sticka sockar kan botanisera bland sockgarn i evigheter och det kan man verkligen hitta här uppe.

Väl hemma igen och med avsikten att sticka disktrasor satte jag igång. Jag gillar ecotänket bakom stickade disktrasor och jag gillar att kunna testa enkla strukturmönster på en liten yta och ändå kunna använda resultatet till något.

Garn: Schoeller & Stahls Pantino, 60 % bomull och 40% polyacryl. 90 meter/50gr nystan.
Jag hade ingen aning om vad akrylinnehållet skulle göra med den färdiga trasan när den skulle användas eller tvättas men för 10 reakronor var det värt ett litet test. Jag gillar dock inte att sticka med bomull...
Färgen är favoriten mörkgrå, både praktisk och snygg.
Mönstret till disktrasan Boxy Dishcloth.finns här och är ett enkelt men snyggt mönster.
Stickor: 4 mm. Jag insåg att jag hade glömt mina 4 mm bambustickor där hemma i storstan så jag raidade mammas gamla stickkorg och hittade ett par passande stickor i METALL men det fick ju gå ändå.

Med det garn som blev över på nystanet stickade jag en smal disktrasa med ett vackert stjärnmönster från en urgammal sticktidning. Mönstret återfinns också lite här och där i modernare mönsterupplagor.
Jag stickade 3 räta varv och 3 räta kantmaskor för att få en ram runt konstverket.

Efter några veckors användning och tvätt kan jag konstatera att det här med att sticka egna disktrasor var en hit. En enkel quick fix med stort användningsområde. Trots att jag var skeptisk till akrylinnehållet i garnet har det visat sig vara alldeles utmärkt, ingen tillstymmelse till att surna eller tappa formen.
Jag tror också att jag gillar den mindre varianten bättre, räcker alldeles utmärkt för mina köksbehov.

Återstår nu att se hur jag gillar att sticka i lingarn, sist jag provade var jag inte imponerad men om resultatet är bra så kan jag leva med att sticka sådana här små projekt iaf.